Häxerier

Idag har INTE varit den bästa av dagar. Som avslut tvingades jag gå på min evinnerliga designkurs. (Som jag i slutet av varje termin beskriver i termer av dödande tristess och aldrig mer, men lik förbannat återvänder jag igen och igen av någon morbid, självplågande anledning.) Så, jag sitter där vid min maskin, med mitt tyg, och plötsligt känner jag en påtaglig närvaro. Utan att behöva titta upp vet jag vem det är. Den fruktansvärt, enerverande kvinnan som jag åtskilliga gånger råkat i luven på, eftersom hon konsekvent vägrar plocka undan efter sig när den obligatoriska fikan är undanstökad. Jag förstår att hon vill någonting -- (förmodligen ville hon ha just MIN plats) och jag hinner tänka: (med fanatisk frenesi) "Jag hatar dig kärring." Men sedan händer någonting underligt -- hon vänder på klacken och går bort till andra sidan lokalen. Sedan höll hon sig undan mig resten av kvällen. Jag börjar tro att jag har vissa psychic powers. And boy, I´m I going to use them!