You did well today. Du kontaktade mig när den sena eftermiddagssolen fortfarande sken in genom mina fönster. Du var ledsen över att ha förstört min dörr, du bad om ursäkt för ditt temperament. Du ville att vi skulle ses över en middag. Som normala människor, vid en normal tidpunkt. Jag lät dig hänga i luften ett tag. Jag är bra på det där med att ha stoltheten som sköld. It´s how I operate. Men tillslut var jag tvungen att säga: "It´s ok. And just so you know. You´re in my good books." För det är du ju. Och jag kunde känna ditt leende över gator och torg, genom minuter och sekunder. Sedan gick jag ut i kvällningen utan dig, och förundrades över den fantastiska Ane Brun. Som fick mig att glömma alla strider, alla krav och all prestationsångest för en sekund. När Babel kallade lockades jag vidare, men I did well too, för jag valde att svänga av några gator innan. Och istället sätta nyckeln i låset på dörren som går upp med automatik (jag älskar min hyresvärd), ställa cykeln på gården, gå uppför två trappor och öppna dörren till den vackraste lägenhet jag någonsin sett. Jag dricker ryskt! ljust öl (pivo), spotify kör Ane utan uppehåll och snart ska jag rulla ihop mig till en boll och återgå till silent mode för inatt.
Ane Brun – One
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar