Nu har jag tvättat tre maskiner tvätt. Diskat alla glas jag äger. Dammsugit golven i samtliga rum och vinkat av fint besök från Göteborg. I huvudet skriver jag förlåtbrev till mina arma grannar (som verkligen fick veta att de levde inatt), hetsar över arbetsveckan som kommer och så tänker jag på dig. Jag vet att jag kan vara lite väl intensiv ibland. Och jag vet att du fascineras samtidigt som du skräms av det draget. Tidigt i morse. Precis som alltid när det blir för mycket drama för att du ska känna dig bekväm, började dina ögonlock att fladdra. Och medan du blinkade som besatt gick jag ännu lite närmare. Bara för att se vad som skulle hända.
Då log du.
Jonathan Johansson – Aldrig ensam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar