Ett kungarike för ett plåster

Idag har jag KOL. Och det som mamma hela tiden benämnt som rökhosta är nog just rökhosta. Så nu får det vara bra med pinnarna. De var trevliga och fyllde sin funktion, men jag klarar inte rädslan och hypokondrin. Det är fan att jag inte är en sådan där härlig typ som klarar av att röka bara på helgerna. Jag har verkligen försökt, men när måndagen kommer är jag den totala bitchen som gör livet surt för precis alla i min närhet. Så, det blir till att fimpa. Jag har gjort det innan, jag har gjort det förr. Och med plåster är det inte särskilt plågsamt. Förutom de första dagarna då. Då ska nog alla hålla sig undan en smula. Snus är ett alternativ. Fast inte ett särskilt gott sådant. För, det får vara bra med att vara slav nu. Det får vara bra med den eviga, nattliga jakten på cigaretter. I´m done here.