Konsten att gilla läget

Ibland väser jag som bekant till här på bloggen och idag fick jag tillfälle att faktiskt väsa och fräsa i verkligheten också.Va, väser du åt mig?! sa kollegan förbluffat och sedan skrek han högt eftersom han hittade plastspindeln jag stoppat i hans skabbiga inneskor vid ett tidigare tillfälle. Det var roligt. Fast undrar vad payback blir. Men ärligt,  03.30 piip, vaknade jag inatt --och kunde jag somna om? Eller var jag tvungen att lösa världsproblemen? Svar nej och sedan ja. Efter att ha kastat mig hit och dit i någon timme bestämde jag mig för att spöka runt lite i våningen istället. Somnade tillslut om vid 06.00 och när mobilen började plinga vid 08.00 var jag såklart fanatiskt grinig och sur. Jag eggade upp mig ytterligare genom att lyssna på Rage Against The Machine – Bulls on Parade om och om igen, sedan gav jag mig alltså av till jobbet för att väsa på min stackars kollega. Fast det var innan jag bestämde mig för att gilla läget. Eftersom det helt enkelt fanns alltför många saker att irritera sig på för att jag skulle orka vara argsint på dem alla. Och så strävar även jag såklart efter att vara en sådan där härligt, knäckebrödskäck människa. Men hitintills har jag inte varit så lyckosam på den fronten.