Så, välkommen till mitt liv. Så här ser det ut. En vanlig lördagskväll. Iallafall innan jag vandrade in på en bar mitt i Malmös hjärta. Sommaren sjöd av liv och jag tyckte mest ni var enerverande. Särskilt du. Det har ändrats. Inatt, på ett ställe som har en lång och komplicerad historia för mig. Ett bord av blondiner. Och så jag, i mitten. Du skötte dig. Inte glimrande -- du fick inte lika mycket plats som vanligt -- men ok. Sedan, när världen blev suddig i konturerna igen, när allt började gnistra vitt och ni försvann, fångade du snabbt upp mig. Lika snabbt som jag ringde en taxi, stuvade in dig och tog dig i ilfart till akuten förra helgen. Du tvingade i mig vatten, puttade ut mig i friska luften och trugade på mig av din äckliga pizza med någon slags korv. Från och med nu är det detta som gäller. Vill du finnas här, bland mitt, så blandar vi liv. Inte jämt, men när det passar. Och nej, dina jeansklädda åttiotalskompisar kommer inte att röna några större framgångar bland de vackra i min närhet. Men kanske kan de lära sig att knäppa några fler knappar i den ljusa jeansskjortan och undvika stentvättade jeans med revor. Det är en winwin som jag ser det. Men du väljer. Jag trugar inte. Du är välkommen in, men du är fri att vända dig om att gå också. Vad som än händer så står jag rak. Och du, vi skippar alla epitet och alla labels på detta. Jag är inte redo för några sådana så lägg ner. Iallafall just nu.
JAY-Z – Moment Of Clarity
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar