Dejavu i solen

Nu är det nog läge för det där "samtalet". Du behöver inte förlora mig. Men ge mig några veckor. Låt mig vara ifred ett tag. Så kan jag finnas där senare. Jag lovar. För jag vill ha dig, men inte det du erbjuder. Skillnaden är milsvid och sträcker sig över oceaner. Idag är inte tung. Inte fel. Idag är en tid för ärlighet. Och jag tror du kommer att förstå. Även om du vill så gärna. Trots kampen som rasar mellan ditt huvud och ditt hjärta. Jag utkämpar samma fältslag, men jag tror det är värre för dig. Du har inga ventiler. Du stänger inne och exploderar när du inte är beredd. Jag kommer att gråta ett tag. Sedan är allt som det ska vara igen. Sedan vandrar jag vidare. Men du, du kommer att förbli i oss mycket längre. Du kommer inte att bearbeta. Du kommer att fly istället. Och det går ju inte. Att fly från sig själv. Man kommer liksom ingen vart. Det vet jag av erfarenhet. Solen skiner idag. Ännu en dag av indiansommar. Och jag trivs på min franska balkong. Med kaffekoppen i handen och med utsikt över en park. Jag tänker att livet är stort. Jag tänker att livet är vackert. Jag tänker att jag aldrig kommer att ångra dig.