Jag: Jag skäms ihjäl!
Julia: Vadå?
Jag: Jag råkade se Gerry utanför the Dubliner. Han var sjukt pinsam.
Julia: Oh no, vad har han nu gjort?
Jag: Emma var med. Du skulle sett hennes ögon. Hon har ju nog inte riktigt förstått exakt hur galna de verkligen är...
Julia: Men vad hände?
Jag: Han pinkade PÅ en taxibil, mitt på gatan Julia. Sedan ramlade han på huven på en annan taxibil. Klockan var bara halv tio på kvällen...
Julia: Herregud, jag hade skämts ihjäl.
Jag: Ja, och taxichauffören i bilen han ramlade på blev skitförbannad såklart, och kom utstormandes...
Julia: Jösses!
Jag: Sedan raglade han vidare, han kunde knappt gå. Och det som skrämde mig mest var egentligen min egen reaktion i relation till Emmas. Hon var djupt chockad. Jag skämdes, men inte mer än vanligt. Jag har blivit van vid det mesta under dessa månader. Det kunde ju lika väl varit M.
Julia: Ja, det har verkligen varit en mycket irländsk romans.
Jag: Ja, jag tror kanske jag måste boka en resa till Dublin snart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar