Just so

Jaha. Kunde du inte varit man nog att köra ärligt spel? Kunde du inte bara sagt som det var istället för att ge mig en massa floskler? Saker händer. Shit happens. That´s life. Nu börjar ett nytt kapitel. Och det blir fan så mycket enklare att släppa dig. Nu kan jag känna avsky. Nu är respekten för dig som bortblåst. Det är en bättre utgångspunkt än geografisk distans. Men jag måste ärligt erkänna att jag är lite i chock. Jag trodde inte du hade det i dig. Vad har du mer ljugit om? Vad var sanning? Det som började med svek slutade också med svek. Men det spelar egentligen ingen roll. Det som var, var. Det som är, är. Även om jag någonstans önskar att du hade varit så vuxen att du gett mig ärlighet när du bad mig gå. Så, detta är inte ett adjö. Detta är inte ett på återseende. Detta är ett "no comment", och ett rungande, vibrerande good riddance från hustaken.