Whatever!

Det är lustigt hur mycket av vår kommunikation som faktiskt sker ordlöst. Nu menar jag inte bara genom  kroppsspråk, utan även genom betoning och ordval. Subtila meddelande som ibland är ämnade för en person, ibland för många. Vissa lyckliga satar verkar inte vara mottagliga för dylika nyanser, eller kanske handlar det om att de väljer att höra det som faktiskt sägs --varken mer eller mindre. Det känns som en hälsosam approach. För visst är det underligt att lägga vikt vid någonting som verbaliseras genom antydningar. Och tänk så mycket enklare det hade varit om vi sluppit all denna analys. Om vi hade kunnat lita på att det som faktiskt uttalades också var det som gällde. Men mest av allt, tänk om vi kunde bestämma oss för att ignorera de subtila meningar och underförstådda sanningar som hela tiden sköljer över oss. Så mycket värdefull energi vi hade sparat. Som vi kunde lagt på människor som faktiskt förtjänade den. Nu har jag två mål denna veckan. Att ignorera personer som inte är modiga nog att säga vad de faktiskt menar och att våga mig till gymmet för min första styrketräningssession med en man som skulle få en Belgian blue-tjur att bli grön (blå?) av avund.

Och bara för att den är så vansinnigt bra --Zaz – Trop Sensible