The female curse

Nu blir jag mer personlig än vanligt här. Men av alla maddahs så är detta den mest blinding, maddahfakking one! Jag pratar om gudsförgäten, gräslig och avskyvärd PMS! Jag vet inte hur könsfördelningen ser ut bland er som läser min blogg, men jag vill mana er av manligt kön till lite eftertanke. Tänk dig följande scenario under ett par dagar en gång i månaden i cirkus fyrtio år eller så. 1: du vill döda dig själv omgående.    2: du vill döda någon annan omgående: 3: du är helt säker på att nu, just i detta ögonblick kommer du att på permanent basis förlora ditt förstånd och bli en grönsak. Har du fördelen att uppleva alla tre vid samma tillfälle bidrar det säkert med ännu en dimension, men jag är dock oftast begränsad till alternativ 2 och 3. Särskilt nummer 2. Vilket inte sällan bidar till konflikter som involverar mig, min cykel och en tredje part (ibland även en fjärde part) som a. cyklar extremt sakta mitt på cykelstigen, b. cyklar i bredd och konverserar med kamrat/fru/kollega utan att hålla uppsikt bakåt, eller c. står först i kön vid trafikljuset, men är mer intresserad av himlen/andra människors förehavanden/ankor än när ljuset slår om till grönt. Och tyvärr har min ringklocka ramlat av så i dessa situationer blir jag oregerlig och mycket verbal. Dylika uppträden har dock inte ägt rum idag, men natten har passerat i vånda. Jag vet inte exakt hur få timmar jag sovit, bara att min bröstkorg suttit fast i ett skruvstäd och min ilska och ledsnad varit oändlig. Så nu väntar jag på att slöjan ska lyfta, för det gör den ju... och så skruvar jag upp volymen och lyssnar på: The Pretty Reckless – My Medicine - Single Version