On sick leave...

"Some of us get dipped in flat.
Some in satin.
Some in glow.
Every once in a while you find someone who's iridescent.
And when you do, nothing will ever compare."

Tisdagsrysare

Någon sa det så bra: "Musik är som en fylla -- fast du slipper vara bakfull nästa morgon."

Integritet

 Exakt hur cool kan man bli på en skala? Svar: se nedan.

 
Robyn – Don't Fucking Tell Me What To Do

Sådana där nätter...

"Åh nej, hur ser du mig
Jag måste rota i väskan efter mod
Jag är så hög, jag kunde dö
För jag kan göra det som ingen gjort, som ingen gjort"

Veronica Maggio – Mitt hjärta blöder

Slightly dopey...

När jag blir förtjust/fascineras av någonting  missbrukar jag det gärna. Jag blir som en junkie och kan inte få nog. Just nu är detta någonting Alexi Murdoch -- brittisk singer-songwriter med sammetslen röst, trallande gitarrbaserade melodier och hopplöst romantiska sånger om världen, kärleken och livet. Och sorry honey, men det skadar ju inte att han råkar vara en (som min mamma brukar säga) mandel till man heller.

Lyssna! Alexi Murdoch – Blue Mind

Från och med du...

Herregud, detta jävelskap har satt sig i min hjärna. Jag borde skämmas, men kan inte sluta nynna!

Oskar Linnros – Från och med Du

Oops!

Ja, det är ju smart. Att försöka smuggla en krokodil i sitt handbagage. Och så kan man ju undra om inte lite airport security hade varit på sin plats. Bara en bråkdel av de kontroller jag måste gå igenom för att resa inom Sverige hade nog räckt för att upptäcka vad som egentligen gjorde att handbagaget vägrade ligga stilla. Och så överlever det förbannade djuret också...

http://www.news.com.au/travel/news/crocodile-on-a-plane-kills-19/story-e6frfq80-1225942045322

Min Tony

Och så har jag till min egen och omvärldens förskräckelse utvecklat ett crush på allas vår småfete, neurotiske och ultratöntige antihjälte. Så jag fortsätter att luras från soffan nu. Tillsammans med Tony Soprano. Och så ägnar jag mig åt att finna lyckan i att smida ränker mot min kollegas inneskor. Låtsasorm alternativt fastlimning i golvet med hjälp av kraftig, självhäftande tejp.

Even a broken clock is right twice a day

In love

Jag är fast. Betuttad och beroende av ännu en tv-serie. Dr Quinn Medicine woman har aldrig varit någon favorit, men jag lovar, i Öster om Eden är Jane Seymour av lite annan kaliber. Fast de inledande scenerna med de två rivaliserande bröderna Adam och Charles är långt ifrån bra. 35-åriga skådespelare (med begynnande flint och kulmage) som ska agera tonåriga hetsporrar känns inte särskilt trovärdigt. Stundtals gjorde överspel och taffliga replikskiften att jag ville skrika högt av irritation, men efter ett tag bet sig berättelsen och karaktärerna fast. Miniseriens huvudperson är långt ifrån James Deans hudlösa skildring av Cal Trask i filmatiseringen från 1955, men berättelsen går fortfarande på djupet. Steinbeck kan det där med persongalleri. Precis som i den fantastiska Vredens Druvor retar och förför han om vartannat --och han har en tendens att hela tiden spela på skiljelinjen mellan gott och ont, galenskap och normalitet. Och miniserien, Öster om Eden, förför. Trots sin lite oputsade skepnad. Fast mest av allt får den mig att vilja cykla ner till biblioteket och låna boken.

Bland snöänglar och Mojitos

Nostalgitripp som heter duga. Och fortfarande fruktansvärt bra!

Jordens charmigaste maffiaboss

"There's an old Italian saying: you fuck up once, you lose two teeth." -Tony Soprano

Detta kan bli hur bra som helst!

Hollywoods i särklass vackraste man i en romantisk komedi som verkar ha både hjärta och hjärna, samt den fantastiska Anne Hathaway och INXS. Åh, jag längtar!                              

Jordens coolaste kvinna

foto@ninnouchka

Äntligen, äntligen är den här. I min brevlåda! Den okrönta punkdrottningens självbiografi. Så ikväll lämnar jag inte min soffhörna frivilligt!